Hon är inte alltid så rolig. Det är knappt så jag törs skriva det men jag skulle utan problem klara mig utan henne. Hon är bra att ha för hon är en väldigt kärleksfull och engagerad mormor men om jag bara tänkte på mig själv så skulle jag helst vara utan henne. Jag vet att mycket har med mig att göra också men jag kan inte hantera henne ibland bara. Jag känner mig kvävd, hon tränger sig in i våra liv. Men vi får skylla oss själva, vi sväljer det, jag och min sambo, och tar emot hjälp vi egentligen inte vill ha eller behöver bara för att slippa göra det själva. Laga mat eller köpa kläder t.ex Vi borde vara mer tacksamma än vad vi är kanske men det är nåt jag inte riktigt kan ta på. Påträngande är det ord som först poppar upp när jag tänker på henne. Ibland vill jag bara skrika henne i ansiktet så fradgan sprutar: Lämna oss ifred för helvete!!!!!!!! Låt oss leva våra liv på vårt sätt och låt oss för helvete uppfostra våra barn på vårt sätt!!!!!!! Du har ju för helvete ett gallopperande kontrollbehov som skenar iväg!!!!!! Kärringjävel!!!!!!!!!!!!!! Aaaaaahhhhhh!!!!

Nåt sånt.

 

Olgalicious

27 september 2011 23:13

Hahahaaa
Jag tror inte du e ensam om att känna dej utsatt av svärföräldrar, men det där var väldans välformulerat!! Do it!! :D

http://olgalicious.bloggplatsen.se

Hero Day

28 september 2011 07:18

Tack ska du ha!
Men jag tror inte jag uttrycker mig som jag skrev det, då lär hon inte vilja veta av mig och nåt arv blir det väl inte heller. ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hade värsta hjärnspöket häromdan! Ett hjärnspöke för mig är när det kommer tankar i mitt huvud om saker som inte har hänt men som jag tänker mig händer. Som en film som spelas upp i mitt huvud där jag har huvudrollen. Och är jag inte ascool,  gudomli...

Är det inte himmel så är det helvete. Blir jag inte beundrad av alla så går folk bakom ryggen på mig. Ibland spelas det upp scener i mitt huvud där folk går bakom ryggen på mig, jag blir förbisedd, bortglömd, folk snackar skit om mig och jag får reda...

Tillfällen då jag är i Verkligheten och ingen annanstans: När mina barn ser mig i ögonen och ler.   ...

...är det första jag gör att kolla besöksstatistiken? Jag skulle ju skriva för min egen skull och ingen annan! Är det så viktigt att nån annan läser det jag skriver? Är det enda sättet att känna egenvärde? Märkligt. Samtidigt har jag lovat mig själv ...

Ofta när jag fantiserar mig bort spelar jag trummor och mina kompisar och gärna en massa andra står och tittar på med hakorna i golvet.   Jag tänker mig att vi alla har hamnat av nån anledning på Musikanten och som av en händelse står det ett tru...