Tänk vilken kraft våra tankar har. Dom kan göra saker som inte ens hänt till nästan sanningar. Detta kan påverka mig väldigt mycket. T.ex när jag startade den här bloggen så tänkte jag att jag ville skriva av mig det som snurrar i huvudet för att kanske få tankarna att släppa taget lite. Bara för mig själv men om nån läste det så fine. Men det som ändå tar det mesta av min energi är att i mina fantasier så är det jättemånga som läser bloggen, kommer med kommentarer och beundrar mig. Jag fokuserar inte på att skriva utan på att kolla om nån gjort kommentarer eller bara varit in och kikat. Vet inte ens riktigt hur det funkar, är det ens nån som kan se vad jag skrivit? Finns jag? Eller är jag bara en produkt av min egen fantasi? Suck.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hade värsta hjärnspöket häromdan! Ett hjärnspöke för mig är när det kommer tankar i mitt huvud om saker som inte har hänt men som jag tänker mig händer. Som en film som spelas upp i mitt huvud där jag har huvudrollen. Och är jag inte ascool,  gudomli...

Är det inte himmel så är det helvete. Blir jag inte beundrad av alla så går folk bakom ryggen på mig. Ibland spelas det upp scener i mitt huvud där folk går bakom ryggen på mig, jag blir förbisedd, bortglömd, folk snackar skit om mig och jag får reda...

Tillfällen då jag är i Verkligheten och ingen annanstans: När mina barn ser mig i ögonen och ler.   ...

...är det första jag gör att kolla besöksstatistiken? Jag skulle ju skriva för min egen skull och ingen annan! Är det så viktigt att nån annan läser det jag skriver? Är det enda sättet att känna egenvärde? Märkligt. Samtidigt har jag lovat mig själv ...

Ofta när jag fantiserar mig bort spelar jag trummor och mina kompisar och gärna en massa andra står och tittar på med hakorna i golvet.   Jag tänker mig att vi alla har hamnat av nån anledning på Musikanten och som av en händelse står det ett tru...