Hade värsta hjärnspöket häromdan! Ett hjärnspöke för mig är när det kommer tankar i mitt huvud om saker som inte har hänt men som jag tänker mig händer. Som en film som spelas upp i mitt huvud där jag har huvudrollen. Och är jag inte ascool,  gudomlig och felfri så blir jag sårad å det grövsta. Antingen eller!

I den här filmen så kommer det fram att min mamma alltid har ångrat att jag och min lillasyster kom till. Hon hade helst velat att bara min storasyster fanns. Dom har alltid haft bäst kontakt i familjen, träffas mycket mer ofta än oss andra o.s.v

Riktigt hur detta kom fram vet jag ej men i alla fall så kom det till min vetskap och jag skällde såklart ut morsan efter noter. Säger att är det så här du vill ha det så hoppas jag du är nöjd med dig själv och känner en lättnad nu när du bara har en dotter och två barnbarn istället för två döttrar, en son och fem barnbarn. Hon sitter som en rädd liten mus på stolen och jag står böjd över henne som en frustande grizzlybjörn som rest sig på bakbenen, redo för attack.

Ett år eller så senare så ses vi igen och jag är kylig som en polaris. Säger kyligt: Jag vill egentligen tacka dig för att du sa upp kontakten med mig och lillasyster. Efter det har jag fått världens sämsta mamma i och för sig men i gengäld har jag vunnit världens bästa pappa och världens bästa systrar. För kontakten mellan mig, pappa och syrrorna har fördjupats väldigt mycket. Vi pratar mer på djupet och mindre väder-och-vind-snack, ses mer och har kommit varandra närmare.

Detta hjärnspöke kommer sig av att jag har känt ett visst motstånd från mamma. Hon har åkt till storasyster var och varannan helg ända sen hon flyttade dit hon bor nu men till mig och lillasyster kommer hon betydligt mer sällan. Visst, vi bor längre bort än storasyster men ändå. Skippa henne nån helg då och då och kom till nån av oss istället! Det låter sååååå jobbigt att komma hit och hon har sagt saker som: Jaaaa, jag måste väl komma upp till er också och hälsa på.... Precis som att hon kommer av ren moderlig plikt istället för att hon vill.

Ja, så här har jag det i mitt huvud! Stig på och förundras!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är det inte himmel så är det helvete. Blir jag inte beundrad av alla så går folk bakom ryggen på mig. Ibland spelas det upp scener i mitt huvud där folk går bakom ryggen på mig, jag blir förbisedd, bortglömd, folk snackar skit om mig och jag får reda...

Tillfällen då jag är i Verkligheten och ingen annanstans: När mina barn ser mig i ögonen och ler.   ...

...är det första jag gör att kolla besöksstatistiken? Jag skulle ju skriva för min egen skull och ingen annan! Är det så viktigt att nån annan läser det jag skriver? Är det enda sättet att känna egenvärde? Märkligt. Samtidigt har jag lovat mig själv ...

Ofta när jag fantiserar mig bort spelar jag trummor och mina kompisar och gärna en massa andra står och tittar på med hakorna i golvet.   Jag tänker mig att vi alla har hamnat av nån anledning på Musikanten och som av en händelse står det ett tru...

Gruppterapi idag! Som alltid ett visst motstånd. Flyktbeteendet sätter in men jag åker alltid dit. En sak man lär sig i terapi är ju att utmana rädslorna. Hoppas att detta blir min nya terapi!   ...