Gruppterapi idag! Som alltid ett visst motstånd. Flyktbeteendet sätter in men jag åker alltid dit. En sak man lär sig i terapi är ju att utmana rädslorna. Hoppas att detta blir min nya terapi!

Tänk vilken kraft våra tankar har. Dom kan göra saker som inte ens hänt till nästan sanningar. Detta kan påverka mig väldigt mycket. T.ex när jag startade den här bloggen så tänkte jag att jag ville skriva av mig det som snurrar i huvudet för att kanske få tankarna att släppa taget lite. Bara för mig själv men om nån läste det så fine. Men det som ändå tar det mesta av min energi är att i mina fantasier så är det jättemånga som läser bloggen, kommer med kommentarer och beundrar mig. Jag fokuserar inte på att skriva utan på att kolla om nån gjort kommentarer eller bara varit in och kikat. Vet inte ens riktigt hur det funkar, är det ens nån som kan se vad jag skrivit? Finns jag? Eller är jag bara en produkt av min egen fantasi? Suck.